We are better together.

Jag trodde faktiskt aldrig att jag skulle behöva skriva om detta ämne, för vem har kunnat ana att det finns så missunsamma, bittra människor?  Men nu tar jag detta en gång för alla så slipper jag kanske höra att jag har åkt på räkmacka eller fått särbehandling.. För det oerhört tröttsamt och verkligen inte sant.

Det är ju som sagt ingen hemlighet att min pappa jobbar på avdelningen i Sundsvall, men det är innebär inte att det är en fördel.. Pappa och jag gör inte ens samma saker inom Kommunal.. Han är ombudsman inom arbetsmiljö och jag jobbar med ungdomsverksamhet.. Det är väl klart att det hör ihop, men jag skulle aldrig få något extra för det.. Jag skulle aldrig vilja ha någon special behandling heller, för det innebär ju att jag får det för att pappa jobbar där och inte för att jag är bra.. Vem vill ha det så? Inte jag i alla fall.. Då har jag hellre inga uppdrag alls.

Däremot kan jag faktiskt erkänna att en anledning till att jag enegagerar mig är pappas förtjänst (mammas med så klart) för jag är uppvuxen med att vi pratar både fackligt och politiska frågor hemma.. Större del av mitt vuxna liv har min pappa både engagerat sig politiskt och fackligt.. Det innebär ju självklart att jag också har intresse, det är ju bara via engagemang man kan förändra något.. Det kommer ju aldrig bli en förändring på tex mitt jobb om jag inte själv engagerar mig för att försöka förändra. Därav, mitt fackliga engagemang.. Jag kan bara driva på en förändring inom mitt yrke genom att driva våra frågor. Eller hur? Hur logiskt som helst egentligen..

Jag har vuxit som människa sedan jag började jobba inom kommunal, tron på mig själv har börjat komma.. Utan att försöka låta skrytsam så har jag många gånger fått höra att jag kommer bli något stort.. Jag har aldrig förstått den meningen, för jag anser mig själv inte vara någon speciell eller att det är något speciellt med mig.. Efter förra veckan, där människor omkring mig anser att jag är bra så hände det något. Mitt tankesätt ändrades lite och jag insåg att jag faktiskt kan och var så jävla stolt som satte mig själv i ett rum fullt med chefer och berättade om mina ideer för verksamheten..