Thinking out loud.

Usch fy, jag är trött.. Har tagit min kvällsmedicin så blir det lite slarvigt och att jag inte riktigt håller tråden så är det därför.. 

En person satt och diskutera en psykisk sjuk person idag, hennes kommentar att han var nedgången på grund av alla tabletter han åt.. Fast vet du vad? Dom där tabletterna vi sväljer varje dag är våran livlina, det gör att vi kan leva ett rätt så normalt liv.. Fast vad vet du om andras lidande, du är fast i din egna lilla bubbla att din smärta är den enda som räknas.. För hur skulle det vore ifall du faktiskt tog och skaffade fram lite information till varför vi tar våra tabletter.. Vi tar dom varje dag, trots att vi egentligen inte vet vad en långtidsbehandling gör med oss och våra kroppar.. Många av oss psyisk sjuka tar fler tabletter om dagen än 2 personer som jag tar hand om. Men vet du varför vi gör det? Nej jag antagligen inte,eftersom din sjuka kommentar inte verkar veta hur det är att leva med en diagnos, där människor ofta fördömmer oss först..
En reporter, försökte få det till att det var en psykisk sjuk person som gjorde knivdåden på Ikea för några veckor sedan.. Det är enkelt att anklaga en grupp som psykisk sjuka, för många är rädd för oss.. Men vet ni vad? Ni skulle aldrig kunna se på mig att jag är sjuk.. För det är så många av oss gör, vi ser precis som ni gör.. Enda skillnaden att våra hjärnor är sjuka.. Precis som dom är oss någon som har alzheimers, ALS, MS.. Gör ni narr av dom personerna med? 

Jag brukar sällan bry mig om folks kommentarer, en nära anhörig sa till mig att psykisk sjuka personer "smittar".. 
Men jag kan bli förbannad, för det är inte rättvist. Jag är precis lika sjuk som någon som har cancer.. Jag kan dö av min sjukdom, precis som cancer.. Medicinerna kortar ner mitt liv med 10-5 år, risken att jag dör en tidig död på grund av hjärt och kärlsjukdomar är stor.. Litium kan förstöra min sköldskörtel. Jag har en kronisk muntorrhet. Jag sover för gudsskull i soffan varje gång jag ska börja tidigt. Jag har ingen mättnadskänsla, just på grund av tabletterna jag äter..  Jag är 25 år gammal och kommer behöva ta sömntabletter, stämningstabiliserande, antidepressiva preparat resten av mitt liv. 
Jag vill inte att någon ska tycka synd om mig, för jag lever ett bra liv idag.. Jag vill däremot tamefan att ni har lite respekt mot mig och alla andra som är psyiskt sjuka, för om ni inte visst det så är det förjävligt.

Jag vart så förbannad, för det är respekt lös att sitta där och kommentera saker du upperbarligen inte har någon aning om.. 

Jaja.. Nu ska jag sova, jobbar 7-16:30 imorgon.
 
 
 
 
 
 
 

Sometimes we think we want to disappear, but all we want is to be found.

Då var denna jobbhelg över, så jäkla skönt och imorgon är jag ledig.. Denna helg har varit riktigt tung, för jag är helt slut själv.. I fredagskväll när jag kom hem bröt jag bara ihop och ringde syrran.. Efter en stund lyckades jag lugna ner mig tillräckligt för att somna. Få lite perspektiv på saker och ting.. Ibland blir det bara för mycket.

En sak jag själv inte får glömma och det är att jag faktiskt har en sjukdom, oftast kör jag på i full fart och glömmer sedan bort att jag kommer få ett skov (oftast ett depressivtskov med) men jag måste försöka lära mig att ta det lungt..



 
 

Lost and found

Från noll till hundra, från hundra till noll.. Det beskriver mig riktigt bra.. Jag är en allt eller inget människa.. Jag tror egentligen inte det har med min bipolära sjukdom, utan det är så jag är bara.. Men man kan beskriva sjukdomen så med och det är precis så det var ikväll. Från ingenstans bränner tårna och jag kan inte ens gråta, dom bara finns där. Trycker över bröstet kom tillbaka och jag vill bara fly från mig själv..

Min litium nivå är egentligen alldeles för låg för mig, men jag vill inte ha acne igen.. Det går inte bort med tiden heller.. Det var inte ens meningen att jag skulle sänka litium, utan jag hade 3 tabletter på morgonen men eftersom jag alltid är dåsig på morgonen så glömde jag bort det innan jag gick och jobba.. och ibland var det för sent att ta den.. Så det blev bara att jag tillslut gav upp med morgon medicinen. Jag hade tidigare 0,9 mmol och nu ligger jag på ca 0,5 så det är en liten skillnad.. Men jag anser inte riktigt att det är värt att ha acne, när jag ändå bara mår dåligt halva året.. Det kan jag kämpa mig igen.. Det är tungt, men det går om man vill..
 
Nu ska jag ta kvällsmedicinen och sedan bädda ner mig i sängen, för imorgon är det ledig dag och det innebär sovmorgon!!