Sometimes we think we want to disappear, but all we want is to be found.

Nu är snart denna vecka förbi med, kan inte riktigt förstå att vi redan är inne i mitten av juli.. Vart har året tagit vägen? Denna vecka jobbar jag helg så har spenderat större tiden på jobbet.. Var ute på kramm i onsdags.. I torsdags var jag hos mamma hela dagen eftersom min äldre bror är på besök från götet.. 

Annars har denna vecka inte haft något bra med sig.. Inne i någon riktig down period. Är trött hela tiden, känner mig ledsen bara.. Vet inte om jag har pms eller om det vanliga.. När jag har mått bra en längre period, glömmer jag väldigt snabbt bort hur jobbig den här delen är.. Sedan är jag oerhört förvirrad, vet inte riktigt vad jag vill göra.. Blir osäker och frågasätter allt i mitt liv.. Jag har tänkt väldigt mycket på det här med att skaffa barn, kanske lite onödigt med tanke på att jag är singel.. Jag har upptäckt att jag vill ha egna barn, men nu är frågan: borde jag skaffa barn? Borde jag utsätta mina barn för risken att ärva sjukdomen? Skulle jag ens kunna bli en god mamma åt mina barn? Jag kommer inte ens få amma mitt barn, eftersom risken för förlossningsdepression och psykos är väldigt hög, så måste sätta in medicinerna igen efter förlossningen.. 

Ni hör, jag är verkligen inne i en period där jag frågasätter precis allt..

Äsch, hoppas jag vaknar och må bra imorgon. god natt.