Lost and found

Från noll till hundra, från hundra till noll.. Det beskriver mig riktigt bra.. Jag är en allt eller inget människa.. Jag tror egentligen inte det har med min bipolära sjukdom, utan det är så jag är bara.. Men man kan beskriva sjukdomen så med och det är precis så det var ikväll. Från ingenstans bränner tårna och jag kan inte ens gråta, dom bara finns där. Trycker över bröstet kom tillbaka och jag vill bara fly från mig själv..

Min litium nivå är egentligen alldeles för låg för mig, men jag vill inte ha acne igen.. Det går inte bort med tiden heller.. Det var inte ens meningen att jag skulle sänka litium, utan jag hade 3 tabletter på morgonen men eftersom jag alltid är dåsig på morgonen så glömde jag bort det innan jag gick och jobba.. och ibland var det för sent att ta den.. Så det blev bara att jag tillslut gav upp med morgon medicinen. Jag hade tidigare 0,9 mmol och nu ligger jag på ca 0,5 så det är en liten skillnad.. Men jag anser inte riktigt att det är värt att ha acne, när jag ändå bara mår dåligt halva året.. Det kan jag kämpa mig igen.. Det är tungt, men det går om man vill..
 
Nu ska jag ta kvällsmedicinen och sedan bädda ner mig i sängen, för imorgon är det ledig dag och det innebär sovmorgon!! 

 
 
 
Publicerat i Allmänt