This is the part of me, that you’re never gonna ever take away from me.

Helgen är över och jag har varit ledig idag.. Sovit 13 timmar inatt, men vaknat ofta inatt och jag känner mig som mig själv igen.. Dessutom är jag väldigt inspirerad till att skriva ikväll, vad har jag ingen aning.. Men jag lyckas alltid få fram något när jag låter fingrarna vandra på tagenterna och stänger bort huvudet.. :P

Den här bloggen var aldrig menat som en ventilation för mig, utan för att jag skulle allt visa alla att jag var stark och kunde klara av livet med en diagnos och det gör jag, bättre än förväntat.. Jag ville att människor skulle prata om psykiska sjukdomar, jag ville att folk skulle se att livet inte går under.. Många bloggar som man hittar med bipolär sjukdom är väldigt mörka och jag ville vara en ljus klick i det hela.. Men att jag tappade bort det efter vägen är en helt annan sak..

Juli är snart över och augusti börjar närma sig med stormsteg och jag är livrädd.. Jag vet att det inte behöver bli som förra året.. Men jag kan ärligt säga att jag är så jävla rädd, rent ut sagt.. Jag vill inte falla, gång på gång.. Jag vill inte gråta, vill inte ha ångest.. Jag vill aldrig mer bli deprimerad.. Detts år finns det någon också..  Jag har inte ens berättat om den här delen av mitt liv än.. 

Jag skulle ju skriva något super peppande och glatt idag.. Haha, vad bra det gick då.. För att nämna några bra saker är det bara 4 arbetsdagar kvar innan jag åker till Stugan.. 2 hela dagar.. Tänkte försöka stänga av mobilen med och verkligen bara ta dagen som den kommer, men vi får se hur det går med den saken! ;)
Jag ska fiska min egna mat, skjuta lite luftgevär.. Försöka övertala pappa att jag ska få ha crossen där när jag köper den! Funderar nämligen på köpa en lite Fiddy.. Skogarna där uppe i jämtland är ju grymma att åka cross i! :D Dessutom skulle Syrran med familj komma dit på torsdag så dom är där uppe samtidigt som mig och Alex! Hänga med bästa pojkarna! :)



Bästa killen i världen <3