One last chance

Jag försöker och försöker skriva ett inlägg, allt låter som jag bara radar upp det.. Igår var det crusing och det var väl halvdant.. Gick hem tidigt efter ett besök på ullas.. Väl i kön på ullas känner jag hur det blir svårare att andas och trycket över bröstet blir värre.. Ja, nu är det verkligen höst. Åtminstone i min kropp.. Hela dagen idag har jag haft ångest.. Sovit bort dagen har jag också gjort.. Brukar aldrig sova på dagen som sagt, men tror det var en blandning mellan allt som hänt senaste veckorna.. Vaknade med ångest igen, så jag stod inte ut utan gick till gymmet och körde ett rygg och tricepspass.. Det lättade lite.. Men jag har glömt bort hur jobbig ångesten är..
Men om några veckor är jag nog van med den igen..  Men jag är inte lika rädd för hösten som jag varit, jag vet att om ca 6 månader lättar det och jag blir mig själv igen.. Sex månader är ju egentlignen ingen lång tid.. Jag får bosätta mig på gymmet och jobbet och kanske skaffa mig något annat tidsfördriv.. ;)

Nu har jag bara 3 veckor kvar på schemat och sedan blir det några dagar med kommunal ska först träffa Sara på avdelningen sedan flyger jag till Stockholm.. Det jag ser mest fram emot sthlmsresan är att jag får flyga igen.. jag älskar det! Haha. Skulle kunna göra det jämt! Fast jag är lite nojjig för jag åker själv denna gång.. Jag har redan börjat planera tåg från arlanda, taxi, incheckningen av hotellet.. Allt ska planeras i minsta detalj, det gör mig betydligt lugnare.. Jag gillar kontroll och planering. Därför både gillar jag och ogillar att vara timvikare, jag kan planera min tid som jag vill, men jag har ingen riktig kontroll över att jag kommer få jobba.. 

Nu ska jag läsa några sidor ur boken innan jag ska ta och sova, god natt!



 
 
 
 
Publicerat i Allmänt